För det är som de pratar
När de medvetenhet ratar
Det vedervärdiga skitsnacket
När de är själva och med packet
Men jag behöver inte dem
Jag behöver inget mer vem
Idioter och annat i mitt hem
För fan de beter sig som fem
Ignorans och ögonen i marken
Varenda steg är en bräda i arken
Det är deras långdragna bortgång
Tondöv och iskall begravningssång
För det är egentligen hela grejen
Jag har redan allt och sedan tjejen
Varje steg är ett steg mycket längre
Efterlämnar sen deras inavel trängre
Det är en saga om fulländad evolution
Gränslös och varmt glödande ren passion
Livet egentligen bara en långsam attraktion
Det är sig alltid mellan fåfänga och perfektion
Gruppens ordnade trygga och mörka vrå
Försiktigt anpassat för de med sinnen små
Deras tvångsmatade tankar att det inte är så
Slösa inte all tid på inaveln som inte kan förstå
Medan livet så är du min givna favorit
Det är som att jämföra guld mot frigolit
Jag skulle inte ens behöva en officiell invit
För att varsamt värma mig i din mentala svit
Smärtlöst genom ansträngda dagar
Överstiger jag deras påhittade lagar
De gör själva som de vill och behagar
Dess efterblivna inavleri jag inte jagar
Med dig i min tanke kan jag göra som jag vill
Inte en enda tanke i mitt sinne kan vara still
När du frågar mig om de ljuvaste fantasierna
För att distrahera från människo-tragedierna
När de prompt ska leka efterblivna jävla fluster
Det är då vi slänger sprängmedel i dears kluster
När jag dem till tidens alla trådar varsamt nålar
Så är det deras existentiella förvirring jag målar
För nu är det du och jag
Var ljusa och långdragna dag
Som jag förklarade i mitt förslag
Med dig är det omöjligt att vara svag
