Barnamördare och cancer
Tillintetgjorda andra chanser
Oljudet som formar deras dagar
När de förföljer sina oskrivna lagar
Pekar på och dömer
Levande som drömmer
Sina egna liv de glömmer
Verklig kärlek undangömmer
Men så du
Så som nu
Sju plus sju
Minus ännu
De är oljudet mellan dina tankar
Inavel som de är och sen sig rankar
Om de inte vinner, livet ur de bankar
För överflödet de oskulden sin svankar
Som en pågående sinnessjuk jämförelse
Allt som inte passar in dömt till förstörelse
Hela vägen tillbaka till oskuldens slutna port
Bråkar de fram och tillbaka över sina visitkort
Men du är inte som dem
I tystnaden undrar jag vem
Skulle du följa med mig hem
Eller sluta dig precis som dem
Jag ser dig blinka på tapeten i synkronicitet
Som en slags intellektuell överklassocitet
Ett glömt språk som de inte kan förstå
Deras förmåga och tankar är för små
Ditt leende är allt
När det är så kallt
Ditt värmande ljus
Överröstar allt brus
Dina tankar gör bättre poesi
Ett inre ljus som mig bländar
En harmonisk mental melodi
Min formulering sen fulländar
