I ett mörkerfaller långsamt
En världsbild avstannad
Skymtar sångerna från då
Säger det blir bättre de
Sänder raderna genom allt
Inget mera som deras
Vänder ett vintermörker så
Till alltet på andra sidan
Säkerheten för alltidens få
Alla långsamheter faller
Inuti en större värld avstannad
Skalen faller blodrött av
Längderna vilar sig en stund
Undermarksförtvivlan
Men tryggheten vet sina steg
Lägger sig framhävt
Istiden som långsimmar sig
Frågade om dörrarna
Väntade sig det mera svarat
Underligt och överlagt
Kommersiellt för de allra få
Generat och bortglömt
Övertaget för framtidens små
Det går som det vill gå
Alltsammans de inte kan förstå
Väntandes på känslorna
När verkligheten knackar på