Det är som när jag ser ut i tiden
Dina tankar från långt svunna dagar
Om det bara inte vore så smärtsamt att
Se dem ett efter ett visa sig på sinnets vägg
Tänk om du
hade varit med
Varför inte undrar
tankarna som höll fast
Långt efter ingenting förstås kommer solen
Värmande och livgivande som fantasin
Från tiden när drömmarna segrade
Men smärtan sliter sig genom
Tänk om vi förstått
Precis som vi vetat
Undrat om och om
Hur och varför inte
Det är den bitterljuva doften
Som uppstår när jag har nostalgin
Det sliter min själ i stycken omgående
Men känslan jag känner håller mig samman
Det var då sen därefter
när det var på ytan
Jag undrar alltid
om du varit
Det var det ändlösa regnet vid realisationen
En långdragen och långt försvunnen tid
Men minnena etsar sig fast i bilden
Som visar sig i smärtsam prakt
