Sanning

Se på alla låtsaspsykopater,
med sina arrangerade teorier.
Med sina medicin-apparater,
överviktiga mina skriverier.

Eller var det psykologer,
det är svårt att veta.
När genom kataloger enorma,
man måste länge leta.

Du får vara med oss,
du är välkommen.
Givetvis absolut förstås.
du är bara bortkommen.

Du är i huvudet sjuk,
sluta låtsas nu.
Vi sprättade inte din buk,
det var bara du.

Sen undrar de varför man,
ifred från dem vill vara.
Som att man annat kan,
när de är ovetande fara.

De säger lustigt nog
‘var inte så egocentrerad’
Som de sanningen tog:
‘Du är nu diskrediterad’

De torterar varsamt,
mördar tyst med “kärlek”
De skyddar sparsamt,
omtanken är påtagligt vek.

Sen undrar de långsamt,
‘varför händer det mig’
Självkritiskt skonsamt,
‘jag gjorde inget mot dig’

De är välkomna att förstås,
göra vad de alltid gör.
För bland min sort, bland oss,
ser vi hur det sig förgör.

Säg vad än ni vill,
böna och be.
Det tjänar inget till,
vänta och se.