2009

Sommaren.
Så hade jag en dröm.
Jag har inte delat denna tidigare.
Utom när det hände till mina vänner.

Jag var på festival.
Hyfsat berusad.
I Karlskoga.

Den natten hade jag en dröm om en polis
som jag gav en blomma till.
Jag förstod det inte då.
Men jag minns det,
för vi skämtade om det.
Mina vänner och jag.
Som i att min fantasi
inte kunde välja bättre.
(Rebeller som vi var)
Och för att det var en vacker polis där.
Som de försökte pusha mig till att stöta på.
När vi gick in och ut från området.

Kom att tänka på det tidigare idag.
Det hade fallit ur minnet.

Fuck.
Fuck. Fuck. Fuck.
Ibland är det som att
ditt hela liv är förutbestämt.
Och det pressar det
i ansiktet på dig.
Så att du blir
konfunderad.
Som i att:
“haha, kolla här om du kan”
“Så här lite makt har du över livet”

Det är som att jag visste innan jag älskade dig att jag skulle.
Som tid beskrivs i kvantteori så är det fullt möjligt.
Jag vet bara en sak säkert.
Jag är glad att jag gav den.

För det gör mig lycklig.
Det är som att Universum leker med mig.
Med den kärlek jag känner för dig.
Förstärker den. Får den att kännas mer.
Även om den inte är “verklig”.

Jag vet inte om Universum får det att hamna hos dig på något vis.
Men jag hoppas det gör dig lika lycklig.
Annars kan du skatta dig lycklig med att din blotta existens gör mitt liv lyckligare.