Jag hade en vän.
För många år sedan.
Vi lade grunden till livet.
Delade verkligheten broderligt.

Vi umgicks ofta och levde vår fantasi.
Inga projekt var för små, inga idéer för dåliga.
Vi spelade spel, lyssnade på musik och såg på film.
Vi studerade miljön, såg den förändras. Vi utforskade världen.

Vi blev äldre och jag flyttade. Studier delade och jag flyttade bort.
Kontakten var väldigt dålig och vår vänskap kändes förlorad.
Sen pratade jag med dig igen en dag, efter lång tid.
Vi återfann vår glömda vänskap ögonblickligen.

Tiden gick och knappt ett halvår senare,
finner du din mening med livet.
Genom att begå självmord.
Jag saknar dig min vän.


(111 ord - 638 tecken)
2012-07-04
Vila i Frid min vän, alltid saknad, aldrig glömd